Visa rutor

PFAS och diabetes

PFAS har misstänkts kunna öka risken för diabetes, men resultaten har varit motsägelsefulla i tidigare studier vid bakgrundsnivåer. 

Vi har följt 55 000 vuxna, som någon gång varit folkbokförda i Ronneby under perioden 1985-2013, i det nationella patientregistret och läkemedelsregistret. Vi har också jämfört förskrivningen av diabetesläkemedel från vårdcentralen i Kallinge, övriga Ronneby och resten av Blekinge under perioden 2006-2013.

Vi fann en ökad risk för diabetes typ 2 bland dem med högst exponering för PFAS.  Våra fynd styrker tidigare misstankar om ett orsakssamband med PFAS-exponeringen.

Den vetenskapliga publikationen finns HÄR.

Inlägget postades i

Registerstudier

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

PFAS och frakturer

PFAS har misstänkts kunna öka risken för minskad bentäthet (osteoporos) men kunskapsläget är hittills begränsat och det finns inga tidigare studier vid höga exponeringsnivåer.

Vi har följt 63 000 vuxna, som någon gång varit folkbokförda i Ronneby under perioden 1985-2013 i det nationella patientregistret.

Vi fann en ökad risk för frakturer som är associerade med ökad benskörhet bland dem med högst exponering för PFAS.  Våra fynd styrker tidigare misstankar om att PFAS kan påverka benvävnaden negativt, men det behövs mer forskning inom området.

Den vetenskapliga publikationen finns HÄR.

Inlägget postades i

Registerstudier

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hur mycket PFAS finns i bröstmjölk?

PFAS överförs från mammans blod till hennes bröstmjölk. Amningen är därför en viktig exponeringskälla för spädbarn, men amningen är också bra för barnets hälsa och utveckling. För att kunna ta fram amningsrekommendationer till högexponerade mammor måste amningens för-och nackdelar vägas mot varandra. Ett första steg är att ta reda på hur omfattande överföringen till bröstmjölk är hos mammor med höga blodhalter av PFAS.

Vi har mätt PFAS-halten i blod och bröstmjölk från 130 deltagare i Mor-barnkohorten. Vi kan konstatera att överföringen sker i samma grad oberoende av mammans blodhalt, och att PFAS-halten i bröstmjölk är 1 till 4 % av halten i blodet. Mammor som har högre PFAS-halt i sitt blod har alltså även högre halt i sin bröstmjölk. Halten av PFOS och PFHxS i bröstmjölken förändrades inte under amningsperioden, medan halten av PFOA tydligt minskade.

Det sker alltså en betydande överföring av PFAS under amningen, och nästa led i forskningen är att ta reda på hur mycket denna överföring betyder i förhållande till den överföring som redan skett under graviditeten (som man utifrån tidigare forskning vet är avsevärt större). Vi vill också ta reda på om amningens positiva effekter kan kompensera för effekterna av PFAS.

De vetenskapliga publikationerna finns HÄR och HÄR.

Inlägget postades i

Gravida och barn

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Eliminering av PFAS efter avslutad exponering

Med start i juni 2014, ett halvår efter det att exponeringen för PFAS i dricksvattnet från Brantafors upphörde, har 107 personer regelbundet lämnat prover, fram till 2019 vid 11 tillfällen. Den första analysen visade att halterna av PFOA i genomsnitt hade halverats efter 2,7 år, och halterna av PFOS efter 3,4 år. Längst tid tog det för PFHxS, i genomsnitt 5,3 år.

Det fanns dock en betydande variation mellan individerna. Kvinnor utsöndrar mer PFAS än män genom menstruationer, förlossning och amning, men det är inte den enda förklaringen till de påtagliga skillnaderna. Vi har sett att unga utsöndrar PFAS snabbare än äldre, samt att njurfunktionen också påverkar utsöndringshastigheten.

PFAS-ämnen med kortare kolkedjor (dvs mindre molekyler) utsöndras snabbare än de tre ämnen som dominerade i Ronneby. För sådana PFAS-ämnen kan halveringstiden räknas i månader, inte i år. Detta hade vi möjlighet att undersöka i en liten studie bland flygplatsanställda i Arvidsjaur, som började lämna upprepade lämnade blodprover omedelbart efter det att exponeringen upptäckts och stoppats.


Resultaten ovan finns publicerade i följande vetenskapliga artiklar:
Li et al. 2018
Li et al. 2022
Xu et al. 2020


Vi undersöker nu utsöndringen av PFAS via njurarna (urinprover) och magtarmkanalen (avföringsprover) och har sett att olika PFAS-ämnen skiljer sig åt beträffande vilken utsöndringsväg som dominerar. Det kan vara en förklaring till de stora variationerna i halveringstid.

 

Inlägget postades i

Långtidsuppföljning

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

PFAS och cancer

Uppgifter om 35 olika cancerdiagnoser under perioden 1985-2016 hämtades från Cancerregistret* för över 60,000 personer som någon gång varit folkbokförda i Ronneby mellan 1985 och 2013. Deras PFAS-exponering baserades på årlig adress och uppgifter om dricksvattendistribution. Jämförelser av cancerförekomst bland män och kvinnor gjordes i ett första steg gentemot övriga Blekingebor.

I fördjupade analyser togs hänsyn till hur länge och under vilken tidsperiod personerna hade varit folkbokförda i Ronneby och haft förorenat vatten i bostaden. Vidare togs hänsyn till ålder, kön och högsta utbildningsnivå som markör för socioekonomiska förhållanden, som kan tänkas påverka risken för vissa cancerformer.

 

Studiens viktigaste resultat

– Det fanns inte någon ökad risk för all cancer sammantaget.

Vanliga cancerformer: Det fanns inte någon ökad risk för de allra vanligaste cancerformerna, prostatacancer och bröstcancer, bland dem som någon gång bott på adress med förorenat dricksvatten. De fördjupade analyserna visade samma mönster.

Mindre vanliga cancerformer: De fördjupade analyserna visade en förhöjd risk för njurcancer bland dem med högst PFAS-exponering.

Ovanliga cancerformer: Det fanns också indikationer för en ökad risk för testikelcancer, möjligen också sköldkörtelcancer. Ett litet antal fall gör dock observationen osäker. 

 


Den vetenskapliga publikationen finns HÄR.


*Cancerregistret är ett hälsodataregister som är reglerat i lagen (1998:543) om hälsodataregister och förordningen (2001:709) om cancerregister hos Socialstyrelsen. Här regleras hälso­- och sjukvårdens skyldighet att lämna uppgifter till registret. I praktiken innebär detta att Cancerregistret innehåller så gott som alla cancerfall som diagnosticerats i landet.

Inlägget postades i

Registerstudier

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

PFAS och vaccinationer bland barn – en pågående nationell studie

PFAS kan påverka immunförsvaret negativt. Man har påvisat ett samband mellan PFAS-halten i blodet och minskat antikroppssvar hos småbarn som vaccinerats. Tidigare studier har dock endast gjorts vid bakgrundsexponering.  

I en stor svensk studie har vi möjlighet att också undersöka vaccinationssvaret bland barn med högre exponeringsnivåer. Studien omfattar ca 2050 barn och unga, varav drygt 300 från Ronneby. Studien koordineras av professor Anders Glynn, SLU, Uppsala. De första resultaten förväntas vara klara under våren 2024.

Inlägget postades i

PFAS och vaccination

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

PFAS och vaccinationer bland vuxna

PFAS kan påverka immunförsvaret negativt. Man har påvisat ett samband mellan PFAS-halten i blodet och minskat antikroppssvar hos småbarn som vaccinerats. Men hur är det för vuxna?

Under två helger i slutet av maj 2021 lämnade 368 vuxna från Ronneby och Karlshamn blodprov samtidigt som de vaccinerades mot covid-19. Deras immunologiska svar på vaccinationen följdes sedan under ett halvår framåt.

Alla deltagare fick ett fullgott tidigt vaccinationssvar. Vi såg inga skillnader i antikroppshalter mellan deltagare med höga PFAS-halter och deltagare med bakgrundshalter. PFAS-exponeringen påverkade inte heller det cellulära immunsvaret efter vaccination, dvs det som står för långtidseffekterna av vaccinationen.

Den sannolika förklaringen till att resultatet bland vuxna skiljer sig från barnstudierna är att immunsystemet helt enkelt har mognat.

Studien har preliminärt accepterats för publikation i Environmental Health Perspectives (2023).

Inlägget postades i

PFAS och vaccination

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Covid-19 under pandemins första år

Förutom att PFAS ger upphov till ett sämre immunsvar efter de vanliga barnvaccinationerna finns det forskning som tyder på att det även skulle kunna finnas en koppling till ökad infektionskänslighet. I ljuset av den pågående pandemin är det särskilt viktigt att ta reda på om PFAS påverkar risken att insjukna i covid-19.

För att kunna ge ett snabbt första svar på frågan har vi använt information från Folkhälsomyndigheten om alla positiva testsvar mellan mars 2020 och mars 2021. Vi har jämfört hur det såg ut i Ronneby med hur det såg ut i Karlshamn efter att vi tagit höjd för skillnader mellan kommunerna avseende två av de viktigaste riskfaktorerna för covid: ålder och kön.

Resultaten visar att det var 19 % fler fall än förväntat i Ronneby. Det är viktigt att poängtera att vi i den här studien inte kan säga att det är PFAS som ligger bakom skillnaden mellan kommunerna, bara att det fanns en skillnad. Vi kommer nu att gå vidare och titta noggrannare på om det finns en koppling mellan vilket vatten man haft hemma och covid.

Resultaten har publicerats i en vetenskaplig studie som kan läsas här: Forskningsstudie om covid-19 i Ronneby

Inlägget postades i

Registerstudier

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

PFAS och amning

Att man producerar för lite bröstmjölk är en av de främsta orsakerna till att man som mamma avslutar amningen tidigare än man hade önskat. Det finns studier som visar att PFAS kan försena utvecklingen av mjölkkörtlarna hos möss. Hos människor tycks det finnas ett samband mellan PFAS-nivån i blodet och en kortare amningsperiod, men hur påverkas amningen när PFAS-halterna är väldigt höga?

För att svara på detta har vi undersökt hur mammans förmåga att amma – både att få igång amningen och att sedan hålla igång den – påverkas av var hon har bott. Studien bygger på uppgifter från BVC för 2400 barn som föddes mellan 1999 och 2009. Vi kunde se att mammor som bott i området med förorenat dricksvatten verkade löpa större risk att inte få igång amningen. Förstföderskorna ammade dessutom en kortare period, men vi fann inget motsvarande samband hos flergångsföderskor.

Sammantaget tyder resultatet på att PFAS påverkat förmågan att amma. På forskningsfronten kommer vi nu att bena i orsakerna till detta genom att använda uppgifter som samlats/samlas in inom ramen för Mor-Barn-Studien.

Vill du läsa mer om amningsforskningen når du den vetenskapliga publikationen här: Forskningsstudie om amning i Ronneby

Inlägget postades i

Gravida och barn

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

PFAS, covid-19 och immunsystemet

PFAS kan påverka immunförsvaret negativt. Man har påvisat ett samband mellan PFAS-halten i blodet och minskat antikroppssvar hos småbarn som vaccineras. Men hur är det för vuxna? När man använder nya typer av vacciner? När PFAS-halterna är mycket höga? Det ska vi ta reda på i Ronneby.  

Under två helger i slutet av maj lämnade 368 vuxna från Ronneby och Karlshamn blodprov samtidigt som de vaccinerades mot covid-19. Deras immunologiska svar på vaccinationen ska sedan följas under ett halvår framåt. Specialister i immunologi och infektionssjukdomar från Göteborgs och Lunds universitet undersöker tillsammans med PFAS-forskargruppen hur deltagarnas PFAS-halt påverkar vaccinationssvaret.  

Inlägget postades i

PFAS och vaccination

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg