PFAS överförs från mammans blod till hennes bröstmjölk. Amningen är därför en viktig exponeringskälla för spädbarn, men amningen är också bra för barnets hälsa och utveckling. För att kunna ta fram amningsrekommendationer till högexponerade mammor måste amningens för-och nackdelar vägas mot varandra. Ett första steg är att ta reda på hur omfattande överföringen till bröstmjölk är hos mammor med höga blodhalter av PFAS.
Vi har mätt PFAS-halten i blod och bröstmjölk från 130 deltagare i Mor-barnkohorten. Vi kan konstatera att överföringen sker i samma grad oberoende av mammans blodhalt, och att PFAS-halten i bröstmjölk är 1 till 4 % av halten i blodet. Mammor som har högre PFAS-halt i sitt blod har alltså även högre halt i sin bröstmjölk. Halten av PFOS och PFHxS i bröstmjölken förändrades inte under amningsperioden, medan halten av PFOA tydligt minskade.
Det sker alltså en betydande överföring av PFAS under amningen, och nästa led i forskningen är att ta reda på hur mycket denna överföring betyder i förhållande till den överföring som redan skett under graviditeten (som man utifrån tidigare forskning vet är avsevärt större). Vi vill också ta reda på om amningens positiva effekter kan kompensera för effekterna av PFAS.