Sköldkörtelsjukdom i Ronneby

PFAS-ämnen har misstänkts orsaka olika hälsoeffekter, däribland effekter på sköldkörteln. Det finns djurexperimentella studier som tydligt visat påverkan på sköldkörtelhormoner, men i epidemiologiska undersökningar där stora grupper människor  har undersökts har däremot resultaten varit motsägelsefulla. Det finns endast ett fåtal studier som undersökt risker för sköldkörtelsjukdomar, och även i det fallet är resultaten svårtolkade. 

Vi har följt drygt 63000 personer, som någon gång varit folkbokförda i Ronneby under perioden 1980-2013. Uppgifter om sjukdom p g a överfunktion (hyperthyreos) och underfunktion (hypothyreos) i sköldkörteln har hämtats från det nationella patientregistret och läkemedelsregistret. Bland dem som haft högst exponering för PFAS i dricksvattnet såg vi inte någon ökad risk för dessa sjukdomar, vare sig bland kvinnor eller bland män.

En kort svensk rapport och länk till en nyligen publicerad studie i en vetenskaplig tidskrift finns här.

Den vetenskapliga artikeln finns här.

Registerstudier 0

Information och sammanfattning om PFAS i Ronneby

Här finns en sammanfattning om PFAS och en uppdatering om pågående forskning kring PFAS i Ronneby.

PFAS i Ronneby-sammanfattning 2018

Översikt 0

Preliminär rekommendation från EFSA

Den europeiska livsmedelssäkerhetsorganisationen (EFSA) har i dag offentliggjort en ny preliminär rekommendation för tolerabelt veckointag (TVI) för PFOS och PFOA. En vetenskaplig kommitté har tagit fram ett underlag, som nu också innefattar resultat från observationsstudier bland människor, inte bara djurexperimentella data. Alldeles som väntat är de nya TVI-värdena betydligt lägre än de gamla.

Den nya riskbedömningen har tagit fasta på resultat från observationsstudier bland människor, främst med ”normal” bakgrundsexponering, som visar påverkan på kolesterolhalt, för höga leverenzymer, födelsevikt och påverkan på vaccinationssvar. De föreslagna TVI-värdena motsvarar serumhalter av PFOS och PFOA som är så låga att en stor del av dem som deltog i blodprovstagningen i Ronneby har högre serumhalter än så.

Innebär detta att PFAS har blivit farligare än tidigare? Nej, naturligtvis inte, men EFSAs bedömning av vad som kan anses vara en säker nivå för exponering under hela livet har skärpts betydligt.

Den nya riskbedömningen är fortfarande preliminär eftersom EFSAs vetenskapliga grupp under hösten har fortsatt med arbetet att riskbedöma ytterligare 23 PFAS-ämnen, däribland PFHxS. En samlad bedömning väntas först någon gång i slutet av 2019.

På Livsmedelsverkets hemsida www.slv.se finns mer information om EFSAs riskbedömning och länkar till underlagsdokumenten.

Uncategorized 0

Epigenetik

Vi vet fortfarande förvånansvärt lite om mekanismerna bakom hur exponering för PFAS kan leda till skadliga effekter på kroppen. Några studier, mestadels på djur, har visat att förändring av s.k. epigenetiska processer är en högst trolig mekanism. Epigenetik handlar om ärftliga förändringar, som inte beror på förändringar i DNA-sekvensen, utan i stället påverkar hur informationen i DNA-sekvensen utnyttjas i cellen, t ex vid syntes av proteiner

Vi mäter i ett första steg två epigenetiska markörer i blodet hos kvinnor i Ronneby och Karlshamn, för att se om exponeringen för PFAS påverkar halten av dessa markörer. Vi ska senare också undersöka epigenetiska förändringar bland barn och gravida.

Studie av effekt på biomarkörer 0

Exponering för PFAS

En sammanfattning av funna halter av PFAS i serum bland deltagare i öppen blodprovstagning  2014-2016 finns i nedanstående tabell. Adressuppgifterna är självrapporterade.

Deltagarna från Karlshamn har PFAS-halter, som är helt jämförbara med vad man finner i allmänbefolkningen i Sverige, frånsett några enstaka personer med högre halter än väntat.

För deltagare från Ronneby syns tydligt att även om man aldrig varit bosatt i område som försörjts med PFAS-förorenat vatten har man i varierande omfattning druckit sådant vatten – i skolan, på arbetet och när man vistats i området. Det är ändå en stor skillnad gentemot dem, som bott i område med vatten från Brantafors.

Boende i Ronneby (0-94 år) Boende i Karlshamn (2-60 år)
Någon gång bosatt i område med vatten från Brantafors Aldrig bosatt i område med vatten från Brantafors Aldrig bosatt i Ronneby
Antal 2520 274 195
PFOS ng/ml
median (min, max)
216 (0, 1868) 45 (1, 843) 5 (1, 123)
PFHxS ng/ml
median (min, max)
188(0, 1790) 39 (1, 923) 1 (0, 84)
PFOA ng/ml
median (min, max)
12 (0, 92) 4 (0, 44) 2 (1, 38)
Exponering för PFAS Kommentarer inaktiverade för Exponering för PFAS

Översikt över forskningsstudier om PFAS i Ronneby

Översikt Kommentarer inaktiverade för Översikt över forskningsstudier om PFAS i Ronneby

Tillväxt under barnaår

Uppgifter från BVC-journaler och skolhälsovård om längd- och vikttillväxt för ca 3000 barn från Ronneby födda mellan 1999 och 2009 har nu samlats in. Det var ett stort arbete, som tog över ett år att genomföra, eftersom varje journal måste gås igenom noggrant, och uppgifter om längd, vikt och amning föras in i en databas.

Ansvarig forskare:

Christel Nielsen, AMM Syd, Lunds Universitet

Gravida och barn Kommentarer inaktiverade för Tillväxt under barnaår

Hur påverkar PFAS olika biomarkörer?

Vid den öppna blodprovstagningen 2014–2016 deltog ca 3800 personer. De allra flesta, 3284 personer, ville också medverka i de fortsatta forskningsstudierna och deras blodprov finns nu samlade i en biobank vid Arbets- och miljömedicin Syd.

Blodfetter, leverprover, en rad olika hormoner samt markörer för njurfunktion och diabetes har analyserats i de sparade proverna. Nu pågår analyser av samband mellan PFAs-halter och de olika provresultaten. I ett första skede prioriteras sköldkörtelhormoner, följt av blodfetter och leverprover.

Ansvariga forskare:

Ying Li och Kristina Jakobsson, Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet
Tony Fletcher, London School of Hygiene and Tropical Medicine

De sparade blodproven i biobanken används också för avancerade analyser av komplexa mönster av många ämnen, sk metabolomics, och för studier av epigenetiska förändringar. På så sätt hoppas vi få en bättre förståelse av samspelet mellan olika processer i kroppen och upptäcka tidiga tecken på störningar.

Ansvariga forskare:

Johan Lindberg, Enheten för toxikologiska vetenskaper-Södertälje, Karolinska Institutet
Karin Engström, Arbets-och miljömedicin Syd, Lunds universitet

Studie av effekt på biomarkörer Kommentarer inaktiverade för Hur påverkar PFAS olika biomarkörer?

Antikroppssvar efter vaccinationer

Uppgifter från BVC-journaler och skolhälsovård om vaccinationer för 280 barn mellan 0 och 18 år från Ronneby som deltagit i blodprovstagning 2014–2016 har samlats in. Vi väntar nu på att deras blodprov, som finns i biobanken på AMM Syd ska kunna analyseras avseende halten av antikroppar som bildas efter de vanliga barnvaccinationerna.

I en annan vaccinationsstudie ska vi följa halten av antikroppar som bildats vid de vanliga barn vaccinationerna och vid HPV-vaccineringen av flickor som går i klass 5. Studien har påbörjats och kommer att fortgå ytterligare några år framåt, till dess att tillräckligt antal deltagare har rekryterats.

Ansvarig forskare:

Kristin Scott, AMM Syd, Lunds Universitet

Aktuella provtagningar/Gravida och barn Kommentarer inaktiverade för Antikroppssvar efter vaccinationer

Registerstudie av födelseutfall

Mellan 1980 och 2013 föddes ca 9 800 barn i Ronneby. Vi har nu alla uppgifter från Medicinska födelseregistret och SCB som behövs. Forskare vid AMM Syd, Lunds Universitet, har just påbörjat bearbetningen av data.

Gravida och barn/Registerstudier Kommentarer inaktiverade för Registerstudie av födelseutfall