Översikt över forskningsstudier om PFAS i Ronneby
Tillväxt under barnaår
Uppgifter från BVC-journaler och skolhälsovård om längd- och vikttillväxt för ca 3000 barn från Ronneby födda mellan 1999 och 2009 har nu samlats in. Det var ett stort arbete, som tog över ett år att genomföra, eftersom varje journal måste gås igenom noggrant, och uppgifter om längd, vikt och amning föras in i en databas.
Ansvarig forskare:
Christel Nielsen, AMM Syd, Lunds Universitet
Hur påverkar PFAS olika biomarkörer?
Vid den öppna blodprovstagningen 2014–2016 deltog ca 3800 personer. De allra flesta, 3284 personer, ville också medverka i de fortsatta forskningsstudierna och deras blodprov finns nu samlade i en biobank vid Arbets- och miljömedicin Syd.
Blodfetter, leverprover, en rad olika hormoner samt markörer för njurfunktion och diabetes har analyserats i de sparade proverna. Nu pågår analyser av samband mellan PFAs-halter och de olika provresultaten. I ett första skede prioriteras sköldkörtelhormoner, följt av blodfetter och leverprover.
Ansvariga forskare:
Ying Li och Kristina Jakobsson, Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet
Tony Fletcher, London School of Hygiene and Tropical Medicine
De sparade blodproven i biobanken används också för avancerade analyser av komplexa mönster av många ämnen, sk metabolomics, och för studier av epigenetiska förändringar. På så sätt hoppas vi få en bättre förståelse av samspelet mellan olika processer i kroppen och upptäcka tidiga tecken på störningar.
Ansvariga forskare:
Johan Lindberg, Enheten för toxikologiska vetenskaper-Södertälje, Karolinska Institutet
Karin Engström, Arbets-och miljömedicin Syd, Lunds universitet
Antikroppssvar efter vaccinationer
Uppgifter från BVC-journaler och skolhälsovård om vaccinationer för 280 barn mellan 0 och 18 år från Ronneby som deltagit i blodprovstagning 2014–2016 har samlats in. Vi väntar nu på att deras blodprov, som finns i biobanken på AMM Syd ska kunna analyseras avseende halten av antikroppar som bildas efter de vanliga barnvaccinationerna.
I en annan vaccinationsstudie ska vi följa halten av antikroppar som bildats vid de vanliga barn vaccinationerna och vid HPV-vaccineringen av flickor som går i klass 5. Studien har påbörjats och kommer att fortgå ytterligare några år framåt, till dess att tillräckligt antal deltagare har rekryterats.
Ansvarig forskare:
Kristin Scott, AMM Syd, Lunds Universitet
Registerstudie av födelseutfall
Mellan 1980 och 2013 föddes ca 9 800 barn i Ronneby. Vi har nu alla uppgifter från Medicinska födelseregistret och SCB som behövs. Forskare vid AMM Syd, Lunds Universitet, har just påbörjat bearbetningen av data.
Studier som använder data från nationella register
Under perioden 19890 till 2013 var 33800 män och 30396 kvinnor folkbokförda minst ett år i Ronneby. Alla dessa ingår i våra registerstudier där uppgifter om årlig bostadsadress, vattendistribution i Ronneby och hälsodata av olika slag länkats samman av SCB med hjälp av personnummer. De hälsodataregister som används är dödsorsaksregistret, cancerregistret, patientregistret ( öppen och sluten vård på sjukhus), läkemedelsregistret och medicinska födelseregistret. I några av studierna används också SCBs flergenerationsregister, socioekonomiska uppgifter och uppgifter om arbetsplats. Viktigt att veta är att vi som forskare bara har fått tillgång till anonyma data, och att vi därför inte kan identifiera enstaka individer.
Vi har prioriterat att undersöka om det finns samband mellan PFAS-exponering och sköldkörtelsjukdomar. På tur står inflammatoriska tarmsjukdomar och cancer – valda eftersom man i de sk C8-studierna sett samband med PFOA-exponering och dessa sjukdomar. Vi kommer också att se på en rad andra sjukdomstillstånd för att få en så tydlig bild som möjligt av eventuella negativa hälsoeffekter av PFAS-exponeringen i Ronneby.
I ett första skede använder vi endast adressuppgifter och vattendistributionsdata som indikatorer på PFAS-exponeringen. I ett senare skede hoppas vi kunna modellera varje individs exponering över tid mera noggrant.
Ansvariga forskare:
Eva M Andersson och Kristina Jakobsson, Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet
Utsöndring av olika PFAS
Sommaren 2018 har de 110 deltagarna i långtidsuppföljningen lämnat blodprov upp till 10 gånger, samt även urinprov och avföringsprov. Det har gett möjlighet att studera hur PFAS lämnar kroppen. Vi har också sett att analysresultaten inte påverkas av om provtagningen fastande eller efter måltid, efter vila eller efter ansträngning.
Under 2016 inbjöds ett slumpmässigt urval av deltagare i den öppna blodprovstagningen 2014 och 2015 till en förnyad provtagning. 135 personer deltog, och lämnade på nytt två blodprover med två veckors mellanrum. De flesta lämnade också urinprov, och avföringsprov. På så sätt har vi fått en utvidgad grupp med längre tids uppföljning, för beräkning av halveringstid.
De första resultaten från studien har nu publicerats (länk till publikationen)
Under våren och sommaren 2018 har alla blodprover från de två långtidsstudiegrupperna analyserats om. En rad nya PFAS-ämnen har lagts till i analyserna. Samtidigt har deltagarnas urinprover också analyserats. Analys av PFAs i avföringsprover återstår. Genom sådana jämförande analyser hoppas vi kunna få en större förståelse av hur de olika PFAS-ämnena utsöndras ur kroppen, och varför det finns så stora skillnader mellan individer vad gäller utsöndringshastighet.
Ansvariga forskare:
Tony Fletcher, London School of Hygiene and Tropical Medicine
Kristina Jakobsson, Arbets- och miljömedicin, Göteborg
Kommande provtagningar i Ronneby
Den senaste provtagningen i långtidsstudien, där 110 personer deltar, skedde i maj 2018. Nästa provtagning sker i maj 2019. Därefter planeras årlig provtagning under ytterligare flera år framåt.
Vi planerar inte några nya allmänna blodprovstagningar.
Mor-barn-studien
Sedan 2015 har alla gravida kvinnor i Ronneby kunnat delta i en forskningsstudie om hur PFAS överförs mellan mor och barn under fostertid och amning. Nu – sommaren 2018 – har 235 kvinnor deltagit, och 200 barn hunnit födas.
Datainsamlingen ska pågå tills ca 300 barn ingår i studien, däribland också 50 barn från Karlshamn. Först därefter ska alla blodprover analyseras samtidigt.
Jämförelsegrupp i Karlshamn
Under våren och hösten 2016 deltog 242 vuxna och barn från Karlshamn i PFAS-blodprovstagningar. Syftet var att få en god kunskap om ”vanliga” halter av PFAS i Blekinge bland personer som inte druckit förorenat vatten. Vi har alla fått i oss små mängder av dessa långlivade ämnen, främst genom föda och genom inandning av PFAS som avges från en mängd olika material som vi har i vår inomhusmiljö.
I nedanstående tabell jämförs halterna av PFAS bland deltagarna i Karlshamn och bland deltagare i Ronneby. För gruppen som helhet stämmer halterna av PFOS, PFHxS och PFOA mycket väl överens med vad man sett bland andra svenskar i olika åldrar. Några av Karlshamnsborna har förmodligen druckit vatten från Brantafors ibland, och har därför lite högre halter.
| PFOS (ng/ml) | PFHxS (ng/ml) | PFOA (ng/ml) | |
| Karlshamn (242 personer) | Median 4,2 Min 0,27 | Median 0,84 Min 0,17 | Median 1.6 Min 0,22 |
| Ronneby (3418 personer) | Median 176 Min 0,58 | Median 152 Min 0,14 | Median 10,4 Min 0 |
Kommentarer