Forskning om PFAS i Ronneby

Vi har i ett tidigare inlägg berättat om det pågående forskningsprojektet ”PFAS och den gravida kvinnans hälsa och barnets tillväxt”. Forskningen bygger på information från nationella register och efter sommaren väntar vi leverans av data.

SCB (Statistiska Centralbyrån) och Socialstyrelsen har identifierat alla kvinnor som varit folkbokförda i Ronneby kommun och fött barn mellan 1985 och 2013. Från Medicinska födelseregistret får vi uppgifter om eventuella graviditetskomplikationer och förlossningsutfall (bla barnets vikt, längd och huvudomfång) och via Ronneby kommuns vattendistributionslistor får vi reda på vilka kvinnor som i hemmet druckit vatten från Brantafors vattenverk. Vi kommer att undersöka om mammans hälsa under graviditeten och barnets tillväxt inne i livmodern påverkats av att mamman druckit det förorenade vattnet genom att jämföra Ronneby-mammorna med kvinnor i resten av Blekinge som fött barn under samma tidsperiod.

För att säkerställa att de eventuella samband vi hittar inte kan förklaras av livsstilsfaktorer hämtar vi även uppgifter om moderns födelseland, utbildningsnivå och civilstånd från SCB, faktorer som ofta används inom forskningen för att ge en grov bild av en individs livsomständigheter.

Alla personuppgifter som hanteras i projektet är avidentifierade (det vill säga namn och personnummer är ersatta av ett löpnummer) och resultaten kommer endast att redovisas på gruppnivå. Enskilda individer kommer därmed inte att kunna identifieras.

Nu startar vi ett forskningsprojekt där vi kommer att undersöka om mammans PFAS-exponering påverkar hennes hälsa under graviditeten och barnets tillväxt i och utanför livmodern. Vi kommer även titta på om PFAS påverkar graviditetens längd och förekomsten av missbildningar.

Forskningen bygger helt på data från olika register. Genom att koppla ihop folkbokföringsadresser för personer bosatta i Ronneby kommun mellan 1980 och 2013 med kommunens förteckning över hushåll som försetts med vatten från respektive vattenverk identifieras personer som varit exponerade för PFAS via dricksvattnet. För kvinnor som varit gravida mellan 1985 och 2013 hämtas uppgifter om förekomst av havandeskapsförgiftning, högt blodtryck under graviditet och graviditetsdiabetes samt barnets födelsevikt, -längd, huvudomfång och eventuella missbildningar från medicinska födelseregistret. Barnens tillväxt upp till sju års ålder kommer att följas med hjälp av uppgifter om vikt, längd och huvudomfång från barnhälsovården och skolhälsovården.

Alla personuppgifter som hanteras i projektet är avidentifierade (det vill säga namn och personnummer är ersatta av ett löpnummer) och resultaten kommer endast att redovisas på gruppnivå. Enskilda individer kommer därmed inte att kunna identifieras.

Ansvariga forskare för detta projekt är Christel Nielsen och Anna Rignell-Hydbom