PFAS-ämnen har misstänkts orsaka olika hälsoeffekter, däribland effekter på sköldkörteln. Det finns djurexperimentella studier som tydligt visat påverkan på sköldkörtelhormoner, men i epidemiologiska undersökningar där stora grupper människor har undersökts har däremot resultaten varit motsägelsefulla. Det finns endast ett fåtal studier som undersökt risker för sköldkörtelsjukdomar, och även i det fallet är resultaten svårtolkade.
Sköldkörtelsjukdom
Vi har följt drygt 63000 personer, som någon gång varit folkbokförda i Ronneby under perioden 1980-2013. Uppgifter om sjukdom p g a överfunktion (hyperthyreos) och underfunktion (hypothyreos) i sköldkörteln har hämtats från det nationella patientregistret och läkemedelsregistret. Bland dem som haft högst exponering för PFAS i dricksvattnet såg vi inte någon ökad risk för dessa sjukdomar, vare sig bland kvinnor eller bland män.
En kort svensk rapport finns här.
Den vetenskapliga artikeln finns här.
Sköldkörtelhormoner
Relationen mellan halten av sköldkörtelhormoner och PFAS i serum har undersökts bland ca 3200 personer från Ronneby, och en jämförelsegrupp från Karlshamn. Den vetenskapliga rapporten har sänts in till en vetenskaplig tidskrift, men är ännu ej publicerad.
Ett abstract till en vetenskaplig konferens (ISEE 2018, Ottawa, Canada) finns HÄR