Uppgifter om 35 olika cancerdiagnoser under perioden 1985-2016 hämtades från Cancerregistret* för över 60,000 personer som någon gång varit folkbokförda i Ronneby mellan 1985 och 2013. Deras PFAS-exponering baserades på årlig adress och uppgifter om dricksvattendistribution. Jämförelser av cancerförekomst bland män och kvinnor gjordes i ett första steg gentemot övriga Blekingebor.
I fördjupade analyser togs hänsyn till hur länge och under vilken tidsperiod personerna hade varit folkbokförda i Ronneby och haft förorenat vatten i bostaden. Vidare togs hänsyn till ålder, kön och högsta utbildningsnivå som markör för socioekonomiska förhållanden, som kan tänkas påverka risken för vissa cancerformer.
Studiens viktigaste resultat
– Det fanns inte någon ökad risk för all cancer sammantaget.
– Vanliga cancerformer: Det fanns inte någon ökad risk för de allra vanligaste cancerformerna, prostatacancer och bröstcancer, bland dem som någon gång bott på adress med förorenat dricksvatten. De fördjupade analyserna visade samma mönster.
– Mindre vanliga cancerformer: De fördjupade analyserna visade en förhöjd risk för njurcancer bland dem med högst PFAS-exponering.
– Ovanliga cancerformer: Det fanns också indikationer för en ökad risk för testikelcancer, möjligen också sköldkörtelcancer. Ett litet antal fall gör dock observationen osäker.
Den vetenskapliga publikationen finns HÄR.
*Cancerregistret är ett hälsodataregister som är reglerat i lagen (1998:543) om hälsodataregister och förordningen (2001:709) om cancerregister hos Socialstyrelsen. Här regleras hälso- och sjukvårdens skyldighet att lämna uppgifter till registret. I praktiken innebär detta att Cancerregistret innehåller så gott som alla cancerfall som diagnosticerats i landet.