Det finns misstankar om att PFAS, som hamnat i mag-tarmkanalen, skulle kunna påverka tarmslemhinnan och i förlängningen kunna bidra till att en inflammatorisk tarmsjukdom utvecklas.
För att undersöka om PFAS-förorenat dricksvatten har lett till en ökad förekomst av inflammatoriska tarmsjukdomar i Ronneby genomfördes en stor registerstudie, som inkluderade över 63 000 personer, som någon gång varit folkbokförda i kommunen under perioden 1980–2013. Uppgifter om diagnoser av inflammatoriska tarmsjukdomar (ulcerös kolit, Crohns sjukdom och ospecificerad kolit) hämtades från det nationella patientregistret
För att undersöka om det finns ett samband mellan PFAS-exponering och inflammation i tarmslemhinnan undersöktes förekomst av markörerna calprotectin (som ofta används vid diagnos av inflammatorisk tarmsjukdom) och zonulin (mest använd inom forskning) i avföring bland 189 personer.
Den samlade bedömningen av undersökningarna är att vi inte fann ett orsakssamband mellan exponering för PFAS i dricksvattnet och en ökad risk för inflammatorisk tarmsjukdom.
Länk till en studie publicerad i en vetenskaplig tidskrift finns här. En kort svensk rapport finns här 2019-Nr-3-Inflammatorisk-tarmsjukdom-IBD-i-Ronneby.
Konferensbidrag till ISEE 2019 finns här IBD abstract ISEE 2019.